En utmaning

kära nippertippa utmanade mig:

vad gjorde du för tio år sedan?
tog körkort, drömde bort en massa timmar i mitt rum och lyssnade på musik. tror jag hade en frisyr som i efterhand har kallats för hjälmen. med all rätta.

vad gjorde du för ett år sedan?
jobbade på posten och ogillade julen. som nu ungefär. till nästa år kommer jag nog att ogilla julen, men förhoppningsvis vara borta från posten.

fem snask jag gillar:
choklad, glass, polkagrisar, kritor och skumbananer!

fem sånger som du kan hela texten på:
the long and winding road- beatles, fool to cry- rolling stones, love thy will be done- martika, communication- cardigans, kärlekens tunga- eldkvarn

vad skulle du göra om du var miljonär?
resa, skänka pengar både till nära och kära men också till behövande, köpa en miljöbil...

fem saker som du gillar att göra:
läsa (tidningar, bloggar, böcker), tv, skriva, rita och shoppa

fem saker du aldrig skulle klä på dig i eller köpa:
smycken, klackskor, tajts, stickade tröjor (allergisk) och kort kjol

fyra favoritleksaker:
min dator, min mobil, min bil och tv:n. vad hemskt det låter...prylgalen

fem personer som jag gärna vill se göra denna utmaningen om de själva vill:
tror inte att så många läser den här bloggen ;) men den som vill får gärna...

Lost weekend

Ännu en helg slut. Jo, så är det. Fredag och lördag klassar jag som helg. Söndag är som ett abrupt uppvaknande, som en hård örfil och ett hånflin. Knappt man vågar spana över söndagskanten. Gör man det ligger hela långa veckan utmanglad framför en. Redo att påbörjas, milslång och självklar. Hatar sånt.

Jag ska lyssna på Lloyd Coyle & The Commotions´s Lost weekend varje söndag framöver. Den låten kommer att vara det enda som svänger på mina söndagar.

Drömmen, Winnerbäck

nu släpper jag min dröm, winnerbäck

den har kramats länge i handen
gömt sig i innerfickans söm
stötts mot taket varje kväll
och våndats i hjärtats vrå

det gör ont att släppa en dröm
den är varsamt spunnen
som den finaste sammetstråd
älskad från första stund

det gör ont att känna sig tom
drömmen är bara luft
men den fyller lätt ett tomrum
någonting blir ingenting
något helt krackelerar

jag blir det tomma skalet
det bleka leendet
de släckta ögonen

den övergivna drömmen
glider sakta ur greppet
och ut ut min tankevärld

jag ser mig inte om, winnerbäck

En dag när jag inte tittade

Utanför mitt fönster finns några riktigt stora gamla ekar mitt i allt det nya. Dom trängs bland tennisbanor, anlägda dammar och kantiga moderna byggnader. När persiennerna åker upp varje morgon tittar jag alltid först bort mot träden. Årstiderna går att avläsa alldeles utmärkt. Nakna svarta grenar, skott, blomning, full grönska och höstglöden. Och ett träd i dungen är speciellt. Det ligger steget före alla de andra träden. Blommar först och tappar löven först. Det trädet är min lilla mätsticka.

En dag var jag bortrest, eller nej, kanske missade jag bara min dagliga vana. Jag var ouppmärksam helt enkelt, tankarna sprang runt och ville inte fästa. En rynka fanns mellan mina ögon. Det var en dag när jag inte tittade.

Nästkommande dag när jag åter drog upp mina persienner och lät blicken gå sin vana gång upptäckte jag att det speciella trädet hade gett upp sommaren och börjat gulna. Några löv var till min förvåning nästan apelsinfärgade redan.
"Så, du har bestäm dig nu. Att det är höst", tänkte jag och det kändes med ens lite tommare, lite mer grått ute. Tyngre på något sätt. Jag blev surmulen. Min mätsticka hade bestämt att nu var sommaren över. Och jag som inte var beredd på höst- inte än. Jag drömde fortfarande om varma nätter och sol som värmer och bränner hud så som den bara kan göra under sommaren.

En enda dag då jag inte tittade bort mot det speciella trädet passade det på minsann. Som en liten ögontjänare. Det kommer att ta lite tid innan jag kan se det vackra i de röda, gula, bruna färgerna. Och jag inser att det kommer att ta lite tid innan jag kan förlåta trädet som valde att avsluta sommaren alldeles for fort.

Take a step and come out of the shade

Lyssnar på The Perishers nya skiva Victorious.
Bra, riktigt bra. Simpelt och melodiöst. Och jag blir inte besviken.

Too high heels

Riskerna med självsvält och för höga klackar gjorde att jag valde bort yrket som supermodell. Enbart därför.


News Anchor Cant Stop Laughing At Model - Watch more free videos

Come back and haunt me

Snälla SVT. Snällaaa...

Svaret på det mesta

Nostalgi

Still I'm dying with every step I take

Kleerup feat. Robyn "With Every HeartBeat"

Svavelkärringar och deras hat

Bilden kommer från sidan www.fulheten.com

Vad är det som driver en viss procent av kärringar, över 50 med svavelsyra-andedräkt att fullkomligt utstråla rent hat mot yngre kvinnor? Som lever för att få se dig misslyckas och förödmjukas.

Det är ett väldigt spännande fenomen som jag inte förstår. Men det beror förmodligen på att de flesta vanliga människor innehar egenskaper som empati, hänsyn och ödmjukhet. Men dessa kärringar har gjort sig av med dessa egenskaper, de är inte viktiga för dom. De har istället valt att hata.

Låt mig snabbt beskriva en svavel-kärring.
De när sig på skvaller och lösryckta situationer och sedan samlas de i grupp och rapporterar medan de girigt suger på den 100:ade ciggaretten för dagen. De vill se dig falla. Och om du gör det, vill de sparka på dig när du ligger ner.
Deras gloende ögon registrerar allt. De sniffar i luften, som en hund när du passerar, för att identifiera spår som de kan använda till sina symöten.
De kan liknas vid glupska vargar med varggrin, redo att slita dig i stycken och tugga sönder dig. De kan också beskrivas som urgamla spindlar med håriga ben som sitter i sitt klibbiga nät och fixerar dig med sina små ögon medan de sakta spinner en kokong åt dig. Deras mun är ofta halvöppen medan salivströmningen ökar så fort du finns i närheten.

Det är otäckt att tänka på hur mycket energi dessa ihåliga människor slösar på att hata. Energin de använder skulle lätt kunna driva ett mindre kärnkraftverk.
Jag undrar hur mycket bitterhet och ilska de har plats med inombords. Till slut borde deras inre förmörkas helt och bli ett svart hål som sakta slukar upp sig själv. Jag väntar med spänning på att se flera svavelkärringar i min omgivning gå upp i rök eller pulveriseras av allt äckligt, klibbigt hat de samlat på sig inombords.

Då ska jag plocka fram min tamburin och dansa.

I find the map and draw a straight line

Snow Patrol & Martha Wainwright -Set The Fire To The Third Bar

Grattis Maria

-Hey, det är ju din namnsdag idag!
-Jaha. Det hade jag ingen aning om.
-Grattis!
-Tack, tack.
-Det var så lite.

A comedy for anyone whose boss is an idiot

The Office, kan vara den bästa serien jag följer just nu. Förrutom Prison Break då.

"Because right now, this is a job. If I advance any higher, this would be my career. And if this were my career, I'd have to throw myself in front of a train."

Jätteroligt.

Han brukade cykla

... och han åt bananer och pratade inte så mycket.

Minns du? Klicka här.

The pretender

Hej. Idag är jag sjuk. Finns det något mer uttåkande än att vara sjuk?
Tröstar mig med The pretenders idag, för jag känner mig som en pretender. Som en låtsas-idkare. Väntar bara på att någon ska avslöja mig. Och då kommer jag att gå upp i rök. Poff.
Låten gör mig iaf lite gladare. Host-host. Tillbaka till sängen.




The pretenders- Don´t get me wrong

Hehe. Livet i ett nötskal:

Söndagsgnäll

Jag tycker inte om v i n t e r n.
Vinter för mig betyder att jag kan inte gå ut och gå som jag vill och var jag vill. Jag halkar mest runt eftersom varje steg blir konstlat. Det händer också att jag trillar. Och finns det något jag verkligen inte gillar så är det att trilla. Nej, jag längtar till våren. Då slipper man skrapa bilrutor och bli kall om fötterna.

Så där ja. Nu har jag söndagsgnällt lite. Det känns med ens mycket bättre.

Den här tycker jag om.

Betydelsen av rum- Karin Ström. Från skivan En saga om en sten


För den som vill sjunga med:

glöm den gud som skyddar mig mot kärlekens förakt
jag bjuder på att utstå andras hån
du river upp ett liv i mig när andan faller på
och struntar i att städa efteråt

och om jag kunde räkna alla flickor i din famn
som känner att just hon är speciell
men bara med ditt tonfall när du uttalar mitt namn
lyckas du få ut mig varje kväll

betydelsen av rum
betydelsen av rum när du går in
betydelsen av rum
mellan dessa väggar är du min

jag borde veta bättre än att springa efter dig
ditt ego är nog lagom stort ändå
men ingen annanstans är jag så levande som där
fyra väggar omsluter oss två

du talar nog med andra flickor som du gör med mig
och tar på deras kinder med din hand
men bara i ditt tonfall när du uttalar mitt namn
köper du dig fri från alla band

Under genomsnittet?!

Varför gör man ett test, när man på förhand vet med sig själv att det kommer att gå rejält åt helvete?

The upper class?

Att dricka ur ett glas, en kaffekopp eller flaska är inget speciellt. Om man inte fäller ut lillfingret. Då tänker jag genast överklass. Ett säkert tecken, kan tyckas. Men det är för enkelt- och fördomsfullt. Egentligen kanske det bara handlar om balans. Om lillfingret är utfällt blir stabiliteten när man dricker ur mugg/glas/kopp/kåsa/flaska osv bättre. Kanske?


Detta lillfinger observerades utfällt flera gånger under kvällen:

Alla har vi varit små någon gång...

Sommaren 1979. Dagen till ära har jag fått på mig rosa kläder istället för bruna. Tack föräldrarna.
De andra bilderna föreställer Keanu Reeves, Jennifer Aniston och Ricky Martin. Vad söta de är- jag menar var.

Kika på fler "famous kids" här: http://www.eatliver.com/celebrities-kids/

Semestern

Ikväll var jag och såg The Holiday på bio. Trodde det skulle vara jag och fem personer till i salongen men det var fullsatt. Att det är söndag får också tas med i beräkningarna, så klart.


Vad jag tyckte om filmen?

Under filmens gång lägger jag märke till hur jag ler, skrattar och blir lite rörd. Jag köper filmen. Men när jag kommer hem börjar jag analysera lite mer. Och då kommer jag på: jag retar mig lite lätt på Cameron Diaz skådespel. Det är den vimsiga, roliga tjejen- som man har sett några gånger förrut. Sen har vi Jude Law. Visst, han ser bra ut. Men jag retar mig på hans skådespel och på rollen han spelar. Herregud. Det blir lite för mycket grädde på moset. Han gråter och är så helylle att man nästan måste bita sig i armen.






Kate Winslet funkar bra, även om hon spelar en riktigt TREEEVLIG kvinna som genast hjälper gamlingar, har tålamod till tusen och är så snäll att man framstår som Djävulen själv. Sen återstår bara Jack Black. Han gör nog bäst i från sig. Själva handlingen orkar jag inte dra, men för den intresserade finns det information här: http://www.imdb.com/title/tt0457939/


Mitt slutbetyg av filmen kommer att baseras på två faktorer, Förnuft och känsla ( bra film dessutom!)

Känslan under filmens gång, mina direkta instinkter, säger att filmen är en klar 4:a. Jag mår bra efter att ha sett den. Jag vill se mer. Ha mer. Ha ha ha. Mer mer mer.

Förnuftet börjar arbeta ungefär 10 minuter efter att filmen är slut. Jag anser mig vara "lurad", jag har "gått på det igen" osv. Dessa känslor har sitt ursprung i det så kallade feel-good-syndromet. Det vill säga: jag vill också att verkligheten ska sluta lika lyckligt som i filmen. Men verkligheten fungerar ju inte så, den slutar inte när allt är som bäst.

Men den här gången struntar jag i förnuftet. Helt och hållet.

Visst kan man väl få låtsas lite ibland?

Dolph & Grace och Sylvester & Birgitte

När jag ska somna brukar jag ligga och fundera lite löst och inte speciellt allvarligt på allt möjligt. För att komma till ro. I natt funderade jag över vilka människor jag är rädd för. Som jag absolut inte skulle vilja hamna i en mörk och sopfylld gränd med.

De två människorna som jag kom att tänka på direkt var konstigt nog Brigitte Nielsen (185 cm) och Grace Jones (179 cm). Om jag skulle bli inträngd i ett litet utrymme av dessa skulle följande förmodligen inträffa:

1. Med tanke på damernas kroppshyddor, och min egen svaghet, skulle de snabbt kunna bryta en av mina armar.

2. Med tanke på deras humör och deras munläder skulle de nog kunna skrämma mig till döds ganska enkelt genom att säga bu.

Förresten: Grace Jones har dejtat Dolph Lundgren (som enligt imdb.com är 193 cm). Brigitte Nielsen har dejtat Sylvester Stallone (178cm).


Efter denna mycket intressanta reflektion undrar jag nu:
Om man skulle anordna en boxningsmatch med ovanstående människor inblandade, vem skulle vinna?




The line up från vänster uppifrån : Dolph, Grace, Stallone och Brigitte. May the best man win får man väl säga...?

Matchresultatet borde se ut så ungefär så här:

• Av Dolph och Stallone måste Stallone vinna. Han vinner ju alltid.
  
• Matchen mellan Brigitte och Grace är lite knepigare. Men så plötsligt diskvalificeras Grace efftersom hon biter av en del av Brigittes öra.
  
• Slutmachen mellan Stallone och Birgitte blir spännande och långdragen.
  Slutligen vinner Brigitte eftersom hon ger Stallone en dansk skalle. Simple as that.

Inte så dum alls

Tindersticks- Can we start again

Bjuda hit och bjuda dit

Häromdagen diskuterade jag och M hur man kan få till olika grova sexuella anspelningar på ordet "bjuda" genom att byta ut ordet som följer. Lite svårt att förklara i rena svensk-termer då jag glömt allt om prepositioner och pluskvamperfekt från skolans lektioner. Kul var det i alla fall.

Den grövsta anspelningen- vinnaren- finns längst ner på listan. Vi börjar med nummer 4

4. Bjuda med- Den minst grova anspelningen. EX: Hon bjuder med honom hem på en kopp té. (OBS. Däremot kan följerna av denna akt leda till både det ena och andra men detta tog vi inte med i beräkningarna).

3. Bjuda på- Beror lite på sitt sammanhang. Kan vara helt oskyldigt. Men också väldigt sexuellt. EX: Han går runt på krogen och bjuder på sig själv. Personer som är fulla brukar falla under den här kategorin. Eller människor som tror att de är guds gåva till mänskligheten. Har ett samband med nummer 1 på listan. Läs vidare.

2. Bjuda till- Har en lite tråkig klang. Definitiv anspelning på sex. EX: Hon bjuder till för husfriden.

1. Bjuda ut sig- Det tydligaste och grövsta anspelningen på sex.
EX: Där ligger han naken på stranden och bjuder ut sig. Nummer ett på listan då det inte finns någon annan tolkning. Den skriker sex helt enkelt.

Små bokstäver

När jag gick på lekis kom jag i kontakt med en mening som sedan dess har förföljt mig.

-Nu talar vi med smååå bokstäver, kunde min lekisfröken Liljan säga. Jag kom ihåg att jag funderade mycket på det där. Självklart så förstod jag vad hon menade.
Men ändå. Jag kommer ihåg hur jag tänkte mig de där små bokstäverna. Dom var så små att man inte kunde se dom med blotta ögat även om man visst att de var där. Sånt där kan vara lite smått roande och till och med lite gäckande att tänka på även idag. Hur de plötsligt bara krymper och försvinner. Som någon slags bacill. ABCDEFGHIJKLMNOPqrstuv...

Fågeln med det roliga namnet

- My name is Secretary. Secretary Bird.

Sekreterarfågel. Vilket skrattretande namn. Ja, jag skrattade åt det i alla fall.

Tydligen har den fått sitt namn efter sina nackfjädrar som står rakt upp på huvudet. Detta ska ha fått någon klok människa att dra likheten med den stereotypa bilden av sekreterarens pennor bakom örat. Nåja. Såg ett program på Animal Planet om ormar och där dök sekreterarfågeln helt plötsligt upp. Det visade sig att fågeln gärnar käkar orm som den först stampar ihjäl (ajaj). Jag gillar Animal Planet, man lär sig alltid något. Den gången lärde jag mig bland annat att jag inte skulle vilja stöta på varken ormar eller 1 meter höga sekreterarfåglar.

- Fan, vad jag blev sugen på ihjälstampad huggorm!

Ett oskyldigt test?

Det finns biljoner test att göra.
Att bestämma vilken livsstilstyp din adress har är rätt trevligt och oskyldigt. Min adress fick följande utmärkande drag:


Unga
Universitetsstuderande
Singlar
Mycket låga inkomster
Studentlägenheter
Nöjesintresserade
Förändringsbenägna

Jag passar nog in på 2 eller möjligen 3 av dessa beskrivningar. 4 om man tar i- men då börjar man modifiera lite med verkligheten. Gör testet här http://www.teleadress.se/htdocs/varatjanster/direktmarknadsforing/mosaic/index.jsp

Taglines och annat

Jag gillar taglines. Det skulle jag vilja ha som jobb. Att komma på bra taglines. Helst oneliners. Tänk att glida in på kontoret och få ett manus eller se en film och sedan klura över en snärtig liten mening eller två för att locka folk att vilja ha mer. Jag skulle älska det! Finns det inga Tagline-jobb på ams?

Förresten, någon som kan gissa varifrån min blogtagline kommer?

"Sometimes to get more out of life, you have to make more of yourself."

Den är hämtat ur en film som jag inte sett men inte gråter floder över att ha missat heller. Mitt bloggnamn blev som det blev för att jag ibland lurar mig själv och låtsas att jag har ett annat liv vid sidan om mitt riktiga. Som en liten otrohetsaffär. Naturligtvis är jag rikare, snyggare osv. i det andra livet som jag lever. Det kan vara lite jobbigt ibland. Speciellt när man vill byta eller i alla fall alternera mellan de två. Som i filmen Sliding doors. Här är två taglines från filmen.

"What if one split second sent your life in two completely different directions?"

"There are two sides to every story. Helen is about to live both of them ...at the same time. Romance was never this much fun"

Jag gillar den första mest för den är inte så beskrivande och lite mer hemlighetsfull.

Inatt somnar jag till